Tveksamt around the world

Postat: september 9, 2011 av doomionista i Tomt prat
Etiketter:

När jag sitter och jagar musik att twittra ut i @doomlobbyn så stöter jag då och då på rejäla tveksamheter. Eftersom jag inte vill lida helt och hållet ensamt (och eftersom sarkasm mot folk som borde förstått bättre är en paradgren för de flesta hårdrocksbloggare med självaktning) så tänkte jag ta och bjuda på några exempel.

Först ut kommer holländarna i Heretic. Man kan ju tycka att ett så stonervänligt land som Holland borde kunna hålla sig till att göra jävligt bra spacerock eller nåt, men kättarna tycker det är mer passande med lökig högstadieblack’n’roll.

Det är egentligen inte hemskt, det är bara ruskigt tveksamt på ett så där lite omdömeslöst sätt. Kombinationen Iron Maiden gitarrer i introt, Bon Jovi-riff i versen och Lordi-refräng får en verkligen att fundera över om det verkligen är hårdrockare man vill vara. Bäst är ändå den bandfotokatastrof som illustrerar låten hos YouTube. Kättingarna, de hopplöst usla corpsepaintningarna, det midjekorta linnet och som Getvarg S kommenterade, när jag i desperation över att få diskutera härligheten med vettiga människor postade videon i en av deras kommentarstrådar, killen till högers högst obekväma pose.

Vad går igenom huvudena på folk som bestämmer sig för att det här är ett sätt som man vill se ut på och låta?

På tal om Getvargarna så gav de mig en av mina absolut tveksammaste hårdrocksstunder när de länkade Joggers video Nephicide.

Videon är cool, no doubt about it. Men vad i helvete pågår i låten? Det är growlsång och vad som låter som en arg Leif Smokerings lagda över programmerade trummor och någon sorts theremin-ylande sen blir det porrfilmsfunk och skönsång i refrängen. Akut reklambyråhipster-musik.

På tal om hipsterblackmetal, Jarno levererade i påskas någon sorts postironiskt tips om att jag borde lyssna på Liturgy.

Även om bandet inte såg ut som de enda överlevande i subgruppen emohipsters skulle det finnas så många problem med Liturgy. Den gubbkepsironiska growlsången, det stötvisa riffandet där varje riff är en bisvärm med blästertrummor så länge bandet orkar hålla på och sen sackar ner för att ta fart igen och den urusla ljudkvaliteten är bara några av de många kvaliteter som får mig att osäkra min Browning.

Annonser
kommentarer
  1. Getvarg skriver:

    Det är oerhört svårt med metal. Det finns så mycket skit.

    • doomionista skriver:

      Vilket ju egentligen för mig är lite av lockelsen. All den tveksamma skiten gör ju de bra fynden så mycket bättre. Den elitistiska orgasm man får av att inse att ett band man tyckte var bra egentligen är riktigt usel och att man hittat den riktigt trvea skiten nu är ojämförlig.

      Plus, det är inte som om ration skit/elit är så pass mycket tacksammare i andra genrer. När hörde du senast en icke tveksam hip hop-låt som inte var skriven av en algerier i något hopplöst parisghetto?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s